Sportdryckens historia från 1960-talet till 2024

Det är i mitten på 1960-talet som sportdrycken uppfinns av Dr. Robert Crade. Det första försöket var dock helt misslyckat och drycken av odrickbar, även enligt honom själv. Idag har sprotdrycken en given plats i idrottarens bagage och har fått sällskap av andra former av energitillskott.

Dr. Robert Crade gjorde en observation på de amerikanska fotbollsspelarna i Florida. Efter matcher på flera timmar var det ingen av spelarna som gick på toaletten. När de vägde de före och efter matchen visade det sig att vissa tappade hela 8 kg av sin kroppsvikt.

Dr Crade tog fram en dryck som skulle ersätta vätskeförlusten, elektrolyter och tillföra energi till spelarna. Tyvärr var det helt misslyckat för han lyckades inte med smaken. Tydligen var den så vidrig att inte hans själv kunde få i sig den utan att kräkas.

Gatorade är starten på den moderna sportdrycken

Dr Crade gick tillbaka till labbet och jobbade intensivt med att få till en god smak. Till slut fann han ett recept som gjorde sportdrycken välsmaklig och eftersom laget han forskade åt hette Gators fick drycken namnet Gatorade (Gators + Crade).

Marknadsföringen av drycken skedde helt automatiskt eftersom det visade sig att laget började prestera bättre och bättre. De vann match efter match och var helt dominerande i slutet av matcherna.

Gatorade var helt dominerande som sportdryck från 1970-talet en lång bit in på 2000-talet och hade nästan 80% av marknaden.

Pripps Plus populär i Sverige på 1980-talet

Vi som varit med ett tag och sportat här i Sverige minns att Pripps lanserade en sportdryck som var väldigt populär på 1980-talet. Den hette Pripps Plus och har haft andra namn som Pripps Sport och Pripps Energy.

Produkten var utformad för att möta de näringsmässiga behoven hos aktiva människor genom att tillhandahålla elektrolyter och kolhydrater, vilket hjälper till med hydrering och energiåtervinning.

Under 1980-talet var konkurrensen på marknaden för sportdrycker mindre intensiv jämfört med idag, men innovation och marknadsföring från stora varumärken som Pripps bidrog till att öka medvetenheten och populariteten för denna typ av produkter.

Pripps, som har en lång historia av dryckesproduktion i Sverige, utnyttjade sin erfarenhet för att skapa en sportdryck som skulle uppfylla de specifika behoven hos den svenska befolkningen, med tanke på Sveriges klimat och den aktiva livsstilen bland många svenskar.

Även om Pripps kanske inte är lika välkänt internationellt för sina sportdrycker som vissa andra märken, spelade deras bidrag en viktig roll i utvecklingen av sportdryckskategorin i Sverige under 1980-talet.

Forskningen kring sportnutrition och dagens sortiment av sportdrycker

Forskningen kring sportnutrition har drivit utvecklingen framåt, med nyare produkter som erbjuder allt från förbättrad hydrering och energi till återhämtning efter träning.

Dagens marknad för sportdrycker omfattar en bred variation av produkter, inklusive de som är låga på socker eller kalorier, berikade med vitaminer eller proteiner, och till och med de som är anpassade för specifika idrottsgrenar eller aktivitetsnivåer.

Tekniska framsteg och en bättre förståelse för människokroppens behov under fysisk ansträngning har lett till att sportdrycker idag är mer än bara en källa till vätska; de är vetenskapligt utformade för att maximera prestation och återhämtning.

Kunskapen om hur kroppens upptag av kolhydrater fungerar på molekylär nivå gör att man blandar glukos och fruktos i dryckerna. Mekanismen för upptag av dessa två sockermolekyler skiljer sig åt och därmed kan mer energi tas in på snabbare tid.

Till exempel har Maurten en mix av maltodextrin och fruktos där en 500 ml blandning med vatten ger hela 80 g kolhydrater. Dessutom har de utvecklat så att den bildar en hydrogel som lätt tar sig förbi magsäcken och är därför en skonsammare sportdryck för magen än rena sockerlösningar.

Under tidigt 2000-tal börjar många tillverkare av sportdrycker blanda in koffein i dryckerna. Här nånstans börjar man kalla de för energidrycker och kan med det bredda målgruppen att inte bara vara för idrottare utan även till en bredare allmänhet som sökte en energiboost för att klara av sina dagliga aktiviteter.

Idag finns till exempel energidrycker med koffein men helt utan kolhydrater. Såna kan ha tillsatser av vitaminer och aminosyror.